Schema för fotografering

Schema för fotografering.
Fotografering skrer på Träffpunkten.

	Måndag 19/12	Tisdag 20/12
8.35 – 9.20	7A (SKV)	8B (SV)
9.20 – 10.05	7B (SKV/Bild)	8C (NO/HK)
10.05 – 10.15	Rast för fotografen	Rast för fotografen
10.15 – 11.00	7C (SO/Lunch)	8D (SL)
11.00 – 11.45	7D (Musik)	8E (SO)
11.45 – 12.20	Lunch för fotografen	Lunch för fotografen
12.20 – 13.05	8A (NO)	9B (SV)
13.05 – 13.50	7E (IDH)	9C (Språkval)
13.50 – 14.00	Rast för fotografen	Rast för fotografen
14.00 – 14.45	Personal?	9D (SL/IDH)
14.45 – 15.30	X	9A (SO)

Idrott & Hälsa

Viktigt!!!

Under v. 51 måndag och Tisdag är träffpunkten upptagen för fotografering.
Vi kommer därför vara utomhus under idrottslektionen.
Ni behöver inte vara ombytta men ha kläder för väder.
Vi ses utanför skolans centralingång.....

Lotta

Franskaläxa till v 50

Sista lektionerna kommer vi att se på en fransk film, så tills tors 15/12 ska du träna på följande ord som förekommer i filmen; Glosor.eu (Glosor TAIS-TOI!)

Sista läxan för i år :)
/Helene

Sista skolveckorna

v.49

FREDAG LEDIGT!

v.50

Måndag - Eleverna går som vanligt 8:30-14:00
Tisdag - Elevens val, jullunch och luciatåg. Buss från skolan går 14:10
Onsdag - Elevens val, buss från skolan går 14:10
Torsdag - Vanlig skoldag
Fredag - Vanlig skoldag

v.51

Måndag och tisdag - vanlig skoldag men fotografering. Schema kommer.
Onsdag - Aktivitetsdag, buss går 14:00
Torsdag - Julavslutning, buss går 11:00 (obs, anmäl skollunch om ni vill äta på skolan)

En fortsatt god jul önskar vi lärare på Brönjaskolan :)

Skolan börjar igen tisdagen den 10:e januari kl 8:30

Aktivitetsdag onsdag sista skolveckan

Gå in på länken, gör ditt val, innan 12/12, GLÖM EJ NAMN.

Franskaläxa till tors 8/12

Träna på att presentera din person och dina 'familjemedlemmar' så utförligt som möjligt muntligt på franska. Hjälp med uttalet kan du få på Systeminställningar->Diktering & tal.

Je m'appelle.. Jag heter
j'ai .. ans = jag är ...år
j'habite à.. = jag bor i..

J'aime le rouge/la musique/les motos = jag gillar rött/musik/motorcyklar
Je n'aime pas le bleu/la soupe/les  = jag gillar inte soppa
Nous avons deux chats et un hamster= vi har två katter och en hamster.

Je suis le père/la sœur de la famille = jag är pappan/systern i familjen
J'ai deux enfants = jag har två barn
J'ai un grand-père qui s'appelle.. Jag har en morfar/farfar som heter..
Mon frère aime le foot= min bror gillar fotboll

Je porte un pull bleu rayé, un pantalon marron, un tee-shirt à motif et des chaussures noires. = jag har på mig en blå, randig tröja, en brun byxa, en mönstrad t-shirt och svarta skor.

Bon courage!/Helene

Egen saga 7A

Egen saga på 350 - 700 ord

Ska innehålla aspekter som är typiska för sagor.

Det var en gång...
Lyckliga slut
Tretal
Hjältemod
Klokhet/godhet belönas
Magiska inslag
Förklädnader
Döda föräldrar
Deadline 9/12

Omprov franska ons 7/12

På onsdag v 49 blir det omprov i franska; vissa elever måste göra om alla delar, medan andra måste göra om ett visst moment (grammatik: artiklar s 64, verbet avoir s 71). Eleverna får besked om detta på onsdag v 48.

Bon courage/Helene

7A + D

https://drive.google.com/file/d/0B2ylW3AH1DhXaHhsWjRINlZXdUk/view?usp=sharing

länk till enkäthttps://www.netigate.se/a/s.aspx?s=339138X72690778X35460

Franskaläxa till fre 2/12

Till fredag ska du träna på klädesplaggen + adjektivens böjning och placering; se glosor.eu Kläder och adjektiv.

Svenska 7C

Ni börjar läsa skönlitteratur som ni själva valt på skolbiblioteket och ni arbetar med läsloggar efter varje lektion. Ni läser era böcker på lektionstid och vid behov, kan ni låna hem dem. Ni kommer att läsa tills efter jullovet då ni ska ha en bokcirkel/bokrecension i klassen.
Läsloggen hittar ni här.

Spanska prov (Vasilikas grupp)

Hej.

Jag vill påminna om det skriftliga provet i spanska (onsdag 23/11). Öva genom att repetera ordförråd på glosor.eu, göra övningar i övningsboken och läsa texterna i textboken så att ni lyckas så bra som möjligt.

Till provet ska ni kunna:

• ställa presentationsfrågor (övning 1 i övningsboken, s 41)
• svara på presentationsfrågor (övning 2 s 41)
• siffrorna (0 - 49) - kolla kapitel 2 och 3 i textboken
• färger 
• använda rätt artikel (övning 6AB i övningsboken s. 43-44)
• skriva sammanhängande ett brev om sig själv

Franskaprovet framflyttat

P g a Elevens val, badvecka, m m, flyttar vi fram franskaprovet till ons v 47, d v s 23/11 (se info om provet längre ner)
/Helene

Engelskaläxa till tis v 46

På tisdag 15/11 kommer vi att inleda arbetet kring filmen A girl like her ( se planering på Schoolbook). Läxan tills dess blir därför att träna på orden med samma namn på glosor.eu.

/Helene

Franska till tors v 45

Till torsdag v 45 ska du träna på orden (Glosor till tors v 45) på glosor.eu

/Helene

Geografi

Vi har ingen bok i geografi, därför har jag lagt in en pdf fil i Digilär som ni kan använda när ni pluggar till provet, eller om ni har missat någon lektion.

Kom ihåg att kolla med en klasskompis och ta anteckningarna från lektionen ni missat om ni är borta.

Utöver boken är det Digilär, SO- rummet, anteckningarna och de olika häftena (bland annat ett med enbart instuderingsfrågor) ni fått som ligger som grund till provet. Alla häften finns på Digilär om ni tappat bort ert.

Vindar

Vindar är luft som rör sig. Att vindar uppstår beror framförallt på solstrålarnas värme. Även på tio kilometers höjd blåser det vindar, ofta med dubbel orkanstyrka.

Vindar är luft som rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck. Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden.

Dessa vindar kallas för jetströmmar. Vindhastigheter på 50-75 m/s är vanliga. Normal orkanstyrka innebär vindhastigheter på mer än 32,6 m/s. Eftersom den internationella flygtrafiken går på dessa höjder är det viktigt att känna till var dessa jetströmmar blåser.

Hur vindar uppstår

När solen värmer upp luften blir den lättare och den stiger upp (varm luft är lättare än kall luft). I tomrummet, där luften stigit upp, sugs det in luft och vindar uppstår.

Lågtryck och högtryck

I ett område där luften stiger upp blir lufttrycket lågt. Det brukar man kalla för lågtryck.

Alla jordens vindsystem hänger ihop med varandra. Vid ekvatorn värms luften upp kraftigt vilket innebär att den stiger högt och snabbt. Efterhand avkyls luften och viker utav åt sidorna mot norr och söder och pressas ner mot jordytan. Resultatet blir ett högtryck.

Vid ekvatorn råder ett permanent lågtryck eftersom jorden blir kraftigt uppvärmd av solen. Det får den fuktiga luften att stiga och ger häftiga regn och åskväder.

Uppgifter och frågor

1. Vad är vindar? Hur uppstår de?

2. Hur uppstår ett lågtryck?

3. Hur uppstår ett högtryck?

4. Vad händer med vädret när det är högtryck på vintern och på sommaren?

5. Vad händer med vädret när det är lågtryck på vintern och på sommaren?

6. Vad är golfströmmen? Vars går den? Hur påverkar den Skandinaviens klimat?

Klimat och väder Instuderingshäfte

Instuderingsfrågor 

Klimat och väder

1.    Vad betyder begreppet väder?

2.   Vad betyder begreppet klimat och hur skiljer det sig från begreppet väder?

3.   Vad betyder nederbörd? Ge några exempel på olika former av nederbörd.

4.   Vad kan påverka klimatet? Ge minst 4 exempel, förklara utförligt och rita gärna förtydligande bilder.

5.   Hur påverkar väder och klimat människorna som bor där?

6.   Berätta vad du vet om golfströmmen.

Klimatzoner

1.   Vilka olika klimatzoner finns det? Rita gärna bilder.

2.  
 I vilken klimatzon bor du? På vilka sätt kan du se att det är i just den klimatzonen du bor? Vilka kännetecken finns det där?

3.    Vad kännetecknar de andra klimatzonerna?

4.   Vilken klimatzon skulle du helst vilja bo i och varför? Motivera!

Olika klimat

1.   Vad betyder kustklimat och vars finns det?

2.    Vad kännetecknar ett kustklimat?

3.   Vad betyder begreppet inlandsklimat och vars finns det?

4.   Vad kännetecknar ett inlandsklimat?

5.   Är det kust eller inlandsklimat där du bor? Hur kan du se det?

6.   Vad betyder begreppet regnskugga? Förklara utförligt och rita gärna en bild.

7.   Vars på jorden finns det regnskugga? Ge minst ett exempel och förklara hur det märks.

8.   Vilka begrepp har du lärt dig om väder och klimat? Hur kan du få nytta av de begreppen?

9.   Finns det några problem med klimatet?

Havsströmmar

Genomgång mån v.45

Havsströmmar 

Den 14 april 1912 kolliderade det ”osänkbara” passagerarfartyget Titanic med ett isberg 600 kilometer söder om ön Newfoundland. Två timmar senare följde 1500 personer Titanic ner i djupet. Trots att området där Titanic befann sig ligger lika långt söderut som Portugal förekommer det isberg vid Newfoundland. Det beror på att isbergen förs dit av en kall havsström som kallas Labradorströmmen.

Havsströmmar är som väldiga floder. På en del håll går de på djupet, på andra ställen finner vi dem i oceanernas yta. Havsströmmarna drivs av vindar och av jordens rotation. Jordens rotation gör att strömmarna på norra halvklotet rör sig i en cirkelrörelse medurs och på södra halvklotet moturs. På norra halvklotet strömmar varmt havsvatten norrut i smala, kraftiga strömmar på havets västsidor och sprider sig sedan i en bred båge åt öster, för att sedan återvända söderut mot ekvatorn. Ett exempel en sådan ström är Golfströmmen i Atlanten. På södra halvklotet strömmar kallt vatten norrut på havets östsidor och sprider sig sedan västerut och vidare söderut. Ett exempel på en sådan kall ström är Peruströmmen. När de varma ytströmmarna från ekvatorn når kallare vatten i norr eller i söder, avkyls de och blir tyngre. Vattnet sjunker ner och går in i nya strömsystem i havsdjupet.

Golfströmmen är livsviktig för Europa

Golfströmmen är den mest kända strömmen i vår del av världen. Den börjar vid Mexikanska golfen och går över Atlanten upp mot norra Europa. Golfströmmen gör det möjligt för oss att bo här i norra Europa. Näst efter solen är Golfströmmen Europas viktigaste värmekälla. Det är den vi har att tacka för att temperaturen vid Lofoten kan avvika från det normala på samma breddgrader med upp till 20 grader. Strömmen har sitt ursprung vid ekvatorn. Passadvindarna pressar varmt vatten mot Sydamerika och in genom Mexikanska golfen och ut i Atlanten genom sundet mellan Florida och Cuba. Här börjar Golfströmmen.

Varje sekund passerar omkring 30 miljoner kubikmeter vatten genom Floridasundet. Det är ungefär 30 grader varmt. Det är mer än tjugo gånger den vattenmängd som rinner ut i havet från alla jordens floder på en sekund. Utanför Florida är strömmen 65 kilometer bred och omkring 600 meter djup, och den rör sig norrut med en hastighet av upp till 15 km/h. Från Florida är det fri passage hela vägen till Svalbard och Murmansk i norra Ryssland. Västvinden driver ständigt iväg det varma ytvattnet vilket resulterar att Golfströmmen pågår hela året om. De kalla havsströmmarna som återsänder vattnet, rinner ner längs östra Grönland och Kanada. Dessa strömmar når Västindien som en kall djuphavsström. Det blir en rundgång där Golfströmmen skickar varmt vatten norrut medan det kalla vattnet kommer tillbaka för att bli uppvärmt.

Så fungerar Golfströmmen

Oceanernas havsströmmar drivs av olikheter i salthalt och temperatur. Kallt, salt vatten sjunker, det varmare vattnet ligger uppe vid ytan.

Golfströmmen startar med att uppvärmt vatten från Mexikanska golfen med hjälp av vinden flyter norrut, längs Nordamerikas östkust, genom Atlanten och vidare norrut. Detta är en följd av att kallt, salt vatten sjunker till havsbottnen i Norra ishavet. Tomrummet som uppstår efter att det saltare, kallare vattnet har sjunkit, fylls upp av det varmare vattnet som "sugs in" med hjälp av Golfströmmen. Det hela kan liknas vid en enorm pump. Sedan det saltare, kallare vattnet sjunkit, strömmar det söderut, där det blandas med varmare och lättare ytvatten och stiger upp mot havsytan.

Golfströmmens nordliga förgrening kallas Nordatlantiska driften och drivs av den "cirkulation" som beskrivs ovan. Dess andra förgrening, Kanarieströmmen, vänder söderut mot Västafrika.

Uppgifter och frågor

1.     På vilket sätt är havsströmmar som floder?

2.     Hur drivs havsströmmarna fram? 

3.     Hur går strömmarna på norra halvklotet? 

4.     Varför är Golfströmmen viktig för Europa?

5.     Hur hade det sett ut i Norden om inte golfströmmen fanns?